Riksantikvarieämbetet: Informationssystemet om fornminnen (FMIS)

Sankt Johannes 117:1
 

Bebyggelselämningar inom ett ca 170x40-50 meter stort område (NV-SÖ), bestående av ett icke preciserat antal husgrunder, oregelbundna terrasseringar och förhöjningar, en uppfartsväg samt troligen ansenliga kulturlager. Grunderna kan i regel icke skönjas annat än i sporadiska detaljer. Troligen har mangården legat högst (i NV) och fägården i SÖ, lägre delen. Till den tvära platån leder en terrassering (NV-SÖ) mot bergstup, som i SÖ ansluter till stensatt uppfartsväg från NÖ med gammal lind- och lönnallé. I SÖ delen syns en stenkant i sluttningen mot NÖ, som troligen ingår i husgrund.

För övrigt är området utjämnat vid parkplanering men synes innehålla ansenligt med kulturjord, som kan dölja lämningar. Beväxt med glest lövträdsbestånd (ask, lönn, lind, pil m.m.), som delvis härrör från bebyggelsetiden, delvis är planterat i parken.

Gården benämnes (äldst 1424) Kalsberg är öde redan på 1500-talet och troligen långt senare, i 1878 års jordebok "Kalfs- eller Klingsbergs Egor". Ägorna låg alltid invid äldsta stadsgränsen, och troligen kan den sena bebyggelsen enligt ovan ligga på samma tomt (topografiskt typiskt bebyggelseläge). Kan sannolikt vara upptagen genom medeltida kolonisation. Bör skyddas trots viss tvekan om äldsta läget.

Sankt Johannes 132:1
 

Fyndplats för två skärvor keramik, troligen daterade till äldre järnålder. Påträffades vid arkeologisk utredning 1999 i toppen av sentida kulturlager i sökschakt. Belägen ca 25 m NV om RAÄ 117.

Sankt Johannes 133:1, 133:2 och 133:3
 

Fossil åker. Kan utgöra odlingsytor från järnåldern.

Sankt Johannes 134:1 och 134:2
 

Kulturlager bestående av sandblandad lera med skärvsten, kol, bränd lera och enstaka bitar slagg. Datering troligen bronsålder.